Äventyr.
Ni hittar mig där.
Saknad.
Kom för ett par timmar hem från USA, Virginia och Kalifornien. Fantastiskt, inspirerande, annorlunda, likadant. Ätit hemskt mycket friterad mat - vad sägs om pommes frites med friterad fisk och friterat majsbröd? Komplett med Diet Coke. Vilka tror dom att dom lurar?, och druckit alldeles för lite O'boy. Svettades ihjäl i Davis, frös sönder i San Francisco. Såg otroligt feta människor i Virginia (eventuell effekt av den friterade maten), och extremt magra människor i Los Angeles (eventuell effekt av kroppsfixeringen och självsvält). Hoppat studsmatta, diskuterat Transformers, handlat ett underbartunderbart armband på Bottega Veneta. Skrikit på Viktor på San Franciscos gator angående kvinnoförtryck och förlåtit honom på en sylta några hundra meter bort. Längtat hem, haft ångest över att komma hem. Hela baletten.
Förlåt mig, men kameran är längst ner i väskan under smuttstvätt och Converse. Ni får nöja er med en googlebild på Rodeo Drive. Tro mig, jag gillade det stället.
Jag återkommer angående mitt bloggprojekt. Om det nu skulle bli så lovar jag att vara lite mer engagerad. Peace.
Kära blogg,
Det känns lite sorgligt att skriva något sorts avskedsinlägg, men samtidigt som det enda rätta. Det här är vårt eviga sommarlov, om vi så vill, allt är öppet och vi kan lika gärna dra till Polen som Guatemala om det nu skulle kännas lockande. Jag vet att det här troligen är min sista tid i Linköping, och det är en bitterljuv tanke. Om två månader flyttar jag till Umeå, Västerbotten, Norrland. Till staden där Foppatofflorna är en accepterad fotbeklädnad och där det varje vecka säljs t-shirtar med vargtryck på torget. Till staden som så länge jag kan minnas varit vänsterstyrd. Där det nu i juni är ljust hela natten. Umeå som har de finaste pojkarna, men som saknar de finaste vännerna. Jag kommer sakna er enormt mycket, och det vet ni. Umeås (något döda, det må sägas) krogliv väntar er, kära vänner. Kom hit och skaka om lite snart, är ni snälla.
Sedan studenten har jag hunnit vara och hälsa på bruden som denna blogg startades för, Johanna. Hon var sig exakt lik och helt förändrad. Yokohama och Tokyo var inte som något annat jag sett, och det känns så konstigt att dom små japanerna har levt sitt liv där, parallellt med mitt liv, helt utan min vetskap. Det som är så naturligt för dom är något exotiskt och nytt för mig. Tänka sig.
När jag kom hem mellanlandade jag bara i cirka 30 timmar, sedan var det dags att bege sig till de nordligare trakterna i vårt land. Skillnaden mellan det och Japan kändes enorm, tills jag insåg en sak. Det finns byggnadsverk i Yokohama som lika gärna skulle kunna stå här i Umeå.
Naturligt urval - jag kommer sakna dig. Tur att dina skapare finns kvar även när du är borta. All kärlek.
en sak till..
de fanns nån liten länk och jag klickade vidare till nått ställe där de då står att man kan köpa en stjärna. hur coolt som helst, fatta att få en stjärna i present lixom!
men frågan är ju, kan man ens köpa en sjärna på riktigt? i så fall vill jag ha en!
i A walk to remember får hon ju en stjärna, jättegulligt är det! men kan man köpa en stjärna på riktigt också, eller har de bara hittat på det? och om man nu köper en stjärna, hur vet man då att ingen annan också köper stjärnan? för i så fall är det ju inte lika kul längre, jag vill i alla fall inte dela min stjärna med någon!
vet inte riktigt vad jag skulle ha stjärnan till direkt, och jag tror inte att jag skulle kunna hitta den heller för den delen, men det låter ju ändå rätt coolt.
om någon mot förmodan har koll på hur detta med stjärn-köp fungerar kan ni väl höra av er?
tudiluu!
efter balen har jag väl varit lite lagom aktiv sådär. sovit enormt mycket, myst lite mer än jag har sovit, läst böcker som man inte hunnit läsa tidigare, kollat filmer, tränat, slappat i solen, ätit glass, ätit kiwi.. bara en massa bra saker!
helgen bjuder för min del på DM i jönköping, how exciting.. speciellt när trevliga människor från klassen hänger hemma hos emelie, umgås lite, grillar å badar å sånt. men men, ja litar på dig emelie, och att du styr upp fler poolpatyn sen under sommaren!
Hej.
Denna vecka består mest av softning 2.0 samt lite jobb då och då. Letar lite adresser till Japan typ. Ska på Bruce Springsteen på söndag, Viktors förtjänst, grabben vet precis vad jag gillar. Synd bara att Viktor inte fattar att Springsteen är den enda man jag någonsin vill ha, och att det är han själv som aktivt tar med mig till samma yta som Bruucan är på. Menmen, jag klagar inte.
I helgen ska jag även på dop för den här litte sparveln och hans tvillingsyrra. Trevligt, trevligt.
Jobbade stängning igår och vaknade nu, på ett ungefär. Min farmor är nere i köket och snackar konstant, dock vet jag inte om det är med mig eller sig själv. Nu är det tre timmar tills jag måste åka till jobbet igen. Pepp? Eh näe.
Oförglömlig dag
Kära vänner..
woohoo! fatta att vi dansar bal i morron, så stört kul! nu håller vi tummarna för att det går kalasbra, och att ingen av oss svimmar under dansen. det vore faktiskt lite pinsamt..
sweet dreams
Livet leker
minus för vädret (jag hoppas verkligen att solen och de 21graderna faktiskt dyker upp på balen, för dehärhåller inte!) och lite minus för låten jag hade på hjärnan under dagens träningspass. av alla låtar som finns lixom.. varför?
totalt blir det kanske en 9a på dagen då.
nu ska balklänningen nålas upp en liten bit eftersom den är lite för lång och det inte kommer att hinnas med i morron pga ännu en femtimmars träning, och sedan är det bums i säng som gäller.
mitt sömnbehov är nog ungefär det samma som en 4-årings. är det inte nu snart som sömnbehovet ska minska lite eller?
Musik.
Säg att jag hade en pojkvän som lyssnade på texten i låtar. Det har jag verkligen inte, och det sörjer jag djupt, men ponera att så var fallet. Då hoppas jag att den unge mannen i fråga tänkte på mig när han hörde vissa låttexter. Helst då inte Back off bitch, utan kanske något med lite mer kärlek och känsla i, om du fattar. Eftersom jag nu inte har någon yngling som tänker på mig när han hör låttexter, så kan jag ju helt enkelt själv bestämma vilka låtar som symbolisrera mig, eller hur? Ta saken i mina egna händer, liksom. Jag har funderat på det här, och kommit fram till lite slutsatser:
- Objektet sången handlar om ska framställas i positiva ordalag
- Objektet ska beskrivas som fager
- Objektet i fråga skall dock ej vara något objekt, utan en egen person
- Objektet ska beskrivas som okuvlig alternativt egensinnig på ett attraktivt sätt
Jag skulle inte säga att det är speciellt hårda krav. Efter slutsats har jag skärskådat min iPod efter lämpliga låtar som dedikeras till någon som liknar mig (läs: någon som jag vill efterlikna). Detta resulterade i en väl genomtänkt spellista. Vill du vinna mitt hjärta, hämta inspiration härifrån:
(låtar utan inbördes ordning)
1. Guns n' Roses - So fine
2. The Troggs - Wild Thing
3. Bruce Springsteen - She's the one
4. Elton John - Tiny Dancer
5. Led Zeppelin - Black dog
Alltså, inte för att jag har några krav eller så, absolut inte. Jag fösöker bara ge lite inspiration till låtarna du ska skriva, och sedan framföra som serenader under min balkong, ifall du vill ha någon chans på mig. Jag försöker bara skänka lite inspiration, för guds skull. Och lägg ner tid på texten, för allt i världen! Exempel på fungerande ord:
How could she look so good(So good)
How could she be so fine
How could she be so cool
How could it be she might be mine
Du skall också helst sjunga orden med inlevelse, som att du verkligen tycker det du sjunger. Eftersom objektet i det här fallet skulle vara jag, kan det bli lite tufft att få in så mycket känsla, men övning ger färdighet, som det heter. Till slut kommer du faktiskt tro att du tycker jag är fine, även fast det kanske inte är så. Lycka till!
Härligt
vi förenar nytta med nöje : simmar ute i tinnis.
när vädret är såhär fint känns det inte jättejobbigt att cykla ner till tinnis för träning. sol och träning på en och samma gång, är det inte skitbra eller?
speciellt bra är det när tinnis inte har öppnat för vanligt folk än, så vi har hela bassängen för oss själva och inga små jobbiga barn som hänger på linorna och är i vägen. sånt är grymt irriterande på somrarna. hela tinnis fullproppat med folk som badar, leker och hänger på linorna när vi ska träna. blö!
för övrigt är det tisdag i morron, vilket innebär fem timmars balträning! kors i taket, jag tycker tvåtimmars träningarna brukar kännas långa, fatta då fem timmar! vore skönt om man kände nått i stil med att "dethär är lugnt, dehär kan vi" efter att tisdagen är avklarad så att det på riktigt bara kan kännas som repetition sen på fredag.
jag är tveksam till att den känslan kommer infinna sig, men vi kan ju hoppas iaf!
Sommar tack.
sommar nu på direkten om jag får bestämma!
Alltså.
Å fan.
Nehe, nu ska jag fortsätta titta på tatueringar...
Saturday Night Live
Hej hej hallå dagboken,
Är fucking lonley på Vårgårdsvägen. Clara är med Emilia och jag sitter här. Jag har verkligen möjlighet att umgås med mina vänner om jag vill. Men jag vill inte. Är för fattig för att vara rolig på krogen, om du fattar. Och dessutom var jag i sexan igårnatt, jag har varit där tillräckligt för den här helgen. Så nu hade jag tänkt löpa men det sket sig. Efter det tänkte jag att jag skulle lära mig baldanserna, men det har heller inte hänt än. Möjligtvis planerar jag att duscha också, men med tanke på hur statistiken har sett ut för mina tidigare planer kommer jag nog gå till sängs rätt mycket stinkande, ja.
Men vem fan bryr sig, en stinkande kvinna mer eller mindre på jorden. Om jag var deprimerad är det nog ungefär vid den här tidpunkten som jag skulle börja genomsöka förråden efter rakblad och sömnpiller.
Rebecka, Quebec, Beckiz var med i tidningen idag, då hon hade haft fantastiska resultat på Filbyter Cup i helgen. Jävlar vad bra du är bruden, sjukt stolt är jag. Säger som farsan, vi sparar vår röda Wolksvagen som du har suttit i, för att i framtiden sen kunna ta betalt för att folk ska kunna sitta på samma plats som du en gång gjorde. Fucking great, Rebecka! Säger bara en sak: OS, London, 2012. I'll be there. Ingen press.
Äh, fuck this.
